Doktorandprojekt

Huvudmomentet på utbildningen på forskarnivå består av att författa en doktorsavhandling. Denna kan utformas antingen som en sammanhållen skrift (monografi) eller som en uppsättning artiklar och en sammanhållande inledande kappa (sammanläggningsavhandling). Vid statsvetenskapliga institutionen är ungefär hälften av avhandlingsprojekten inriktade på vardera typ av avhandling. I volym utgör doktorandernas avhandlingsprojekt huvuddelen av den forskning som bedrivs vid institutionen.

 

Legitimitet i naturresursförvaltning – Skogscertifieringens roll

Skog är en förnyelsebar resurs som under de senaste decennierna har varit föremål för ett flertal internationella miljöpolitiska diskussioner. Eftersom försök att skapa en internationell skogskonvention eller mer tvingande policy för hållbart skogsbruk inte gått att genomföra har privata initiativ för hållbar utveckling inom skogssystem utvecklats, bland annat det frivilliga skogscertifieringssystemet Forest Stewardship Council (FSC) där skogsägare och skogsindustri måste uppfylla vissa nationellt anpassade kriterier för naturvård och socialt ansvar för att få märka sina produkter med FSC-loggan. I Sverige är hälften av landets totala produktiva skogsmarkareal FSC-certifierad, vilket är högs... Läs artikeln

Adaptabilitet inom rennäringen

Hur har renskötselns förutsättningar att hantera väderextrema händelser förändrats? Hur förhandlas det adaptiva och transformativa utrymme som samebyarna och/eller de enskilda renskötarna upplever i förhållande till konkurrerande markexploatörer? Hur överförs tidigare kunskap och enskilda renskötares erfarenheter och lärande till kollektivt handlande och/eller institutionaliseras? Läs artikeln

Utbildningspolitikens diskurser

Projektet handlar om hur den svenska gymnasieskolans reformer, från det integrerade gymnasiet 1971 till den nu stundande reformen Gy11, har formulerats och motiverats samt hur utbildningspolitiken konstruerar framtida arbetare och medborgare. Specifikt intresserar sig projektet för på vilket sätt dessa konstruktioner genomskärs av föreställningar om sociala kategorier som kön, klass och etnicitet m.fl. Läs artikeln

Europeisering av EU:s nya medlemsländer

Från 2004 till 2007 tillträdde tolv nya länder den Europeiska Unionen. Tidigare fokuserade forskarna oftast på hur olika EU:s incitament – den så kallade konditionaliteten – påverkade kandidatländernas prestation i anpassning till EU:s regler och normer, den så kallade acquis. Några har dessutom hävdat att inrikespolitiska faktorer inte spelade någon större roll i förändringsprocesserna eftersom EU-medlemskapet har varit för överväldigande effekter. Projektet undersöker om det verkligen var fallet och vilken roll spelar de inrikespolitiska faktorerna efter de nya medlemsländernas inträde i EU. Läs artikeln

Vad innebär jämställdhet i internationell flyktingpolitik?

De senaste tre decennierna har jämställdhet mellan män och kvinnor uppnått en närmast självklar status som norm och policymål i internationell politik. FNs flyktingkommissariat UNHCR har allt mer uppmärksammat flyktingkvinnors situation och menar idag att jämställdhet som policymål inte kan skiljas från organisationens humanitära mandat. Men trots att stora policyförändringar har skett inom internationellt humanitärt arbete med flyktingar är begreppet jämställdhet fortfarande omstritt, och dess betydelse föremål för omtolkning och debatt i de varierande kontexter där jämställdhetspolicies implementeras. Syftet med mitt avhandlingsarbete är därför att analysera vilken betydelse begreppet jäms... Läs artikeln


Sidansvarig: Christina Boström
2011-10-21

Utskriftsversion