Att kontrollera skolmarknaden

Den svenska grundskolan befinner sig i en period av intensiv reformering och skolfrågor ligger högt på den politiska agendan. Två dominerande och kanske även delvis motstridiga tendenser i detta reformarbete handlar om en fortsatt tilltro till marknadslösningar, konkurrens och valfrihet, å ena sidan, och en förstärkt statlig kontroll av utbildningen, å den andra. Projektet fokuserar på mötet mellan dessa båda utvecklingslinjer i den nutida utbildningspolitiken. Läs artikeln

Deltagande och lärande i Lokala naturvårdssatsningen

Fyra olika studier har genomförts av hur regeringens satsning på lokala naturvårdsprojekt lyckats bredda det lokala engagemanget och leda till ökat lokalt skydd av natur. Den första var en processtudie som visade att LONA:s design och regelverk var lyckad som helhet. Den andra fokuserade på lärande om natur och miljö i LONA. Den tredje visar att LONA har ökat omfattningen av lokalt naturvårdsarbete, ökade besöksfrekvenser samt ett fruktbart samarbete mellan kommuner och ideella föreningar. Enligt den fjärde studien har LONA även varit till stöd för lokalt naturskydd i samspel med ökade rekreationsvärden i tätortnära områden. Möjligheten att räkna ideellt arbete som medfinansiering i projekte... Läs artikeln

Demokrati i svenska stadsregioner

I stadsregionerna (centralkommuner funktionellt sammanlänkade med omgivande kommuner) är medborgarna i allmänhet mer rörliga, t.ex. genom att dagligen pendla till en annan kommun för arbete eller studier. Projektet Svenska stadsregioner. Demokrati, lokalt medborgarskap och politiska institutioner studerar vilka konsekvenser detta har för rollen som medborgare och vilken typ av politiska institutioner som växer fram för att hantera stadsregionala frågor. Studierna genomförs främst i Göteborgsregionen och Umeåregionen och bygger på enkäter med medborgare, fokusgrupper och intervjuer. Forskargruppen består av tre statsvetare, en kulturgeograf och en regionalekonom. Projektet finansieras av Riks... Läs artikeln

Den statliga skolinspektionen

Detta projekt fokuserar på styrningsfrågor inom utbildningsområdet ur ett policyteoretiskt och governance perspektiv. Det övergripande syftet är att beskriva, analysera och kritiskt granska spänningen mellan samtidig centralisering och decentralisering i den svenska styrningen av skolan genom att studera den statliga skolinspektionen med avseende på I: det sammanhang den införs i och hur inspektionsverksamheten utformas, II: hur den genomförs och tas emot i kommuner och skolor och III: vilka konsekvenser den medför. Projektet finansieras av Vetenskapsrådet. Läs artikeln

Ekologisk restaurering i policy och praktik (RESTORE)

Projektet Ecosystem Restoration in Policy and Practice: Restore, Develop, Adapt (RESTORE) är ett tvärvetenskapligt samarbete mellan Umeå universitet (landskapsekologi och statsvetenskap) och Sveriges Lantbruksuniversitet (ekologi). Syftet med projektet är att analysera hur ekologiska och politiska motiv samverkar i utformningen av ekosystemrestaurering, dvs. när naturområden (såsom skog och vattendrag) avsiktligt förbättras ifråga om olika värdeskapande aspekter. Vi undersöker restaureringsmetoder i olika ekosystem och beaktar förväntade förändringar i både markanvändning och klimat, och kopplar dessa till samhällsaktörers intressen och institutionella strukturer. Läs artikeln

European Representative Democracy Data Archive

Politikens mediala centrum finns i regeringsbildningsdramatiken. Men vem får bilda regering? Hur stabila är olika regeringar? Varför bildas det minoritetsregeringar i vissa länder medan andra länder har majoritetsregeringar? Läs artikeln

Författningsform 2010: partierna och politikens spelregler

Skulle ett annat valsystem stärka den svenska demokratin? Borde vi ha en författningsdomstol? Ska Sverige ha kvar den gemensamma valdagen för riksdags- och kommunval? Läs artikeln

Förändrad styrning och ny territoriell politik

Projektet Förändrad styrning och ny territoriell politik – en jämförande analys av Sverige, Frankrike, Storbritannien och Nederländerna har undersökt pågående territoriell reformering i europeiska stater av olika karaktär. Studierna gäller hur denna reformering kan förstås, i vad mån det finns gemensamma underliggande drivkrafter eller om dessa skiljer sig åt mellan olika länder. Projektet finansierades av Vetenskapsrådet och slutredovisades under 2008. En viktig avrapportering sker i The Oxford Handbook of Local and Regional Democracy (Oxford University Press, kommande 2010). Läs artikeln

Gymnasiet som marknad

Marknaden har i tilltagande grad kommit att stå som förebild för utformning och förmedling av välfärdstjänster i den offentliga sektorn. Aktörer från det privata och offentliga samsas i utförandet av offentlig politik inom många områden. Skolan är inget undantag. Under de senaste trettio åren har det svenska utbildningsväsendet omdanats under inflytandet av mål- och resultatstyrning, decentralisering, avreglering och marknadsinslag. Projektet syftar till att på regional, kommunal och skolnivå analysera och jämföra omfattningen av, förhållningssätten till och inverkan av marknadsinslag i gymnasieskolan. Projektet finansieras av Vetenskapsrådet. Läs artikeln

Hoten, myndigheterna och lagen

Svensk lagstiftning ställer mycket höga krav på lagbundenhet och rättsstatlighet i myndigheternas arbete, även för krishantering. Någon ”konstitutionell nödrätt” erkänns inte ens för de allvarligaste situationer. Stor osäkerhet råder om vad myndigheter får och inte får göra i större kriser av extraordinär och mindre förutsägbar natur (bl a epidemier, naturkatastrofer, terrorhandlingar, inre oroligheter, större industriella olyckor mm). Myndigheter har därför avstått från att agera, agerat ineffektivt eller tvingats agera i rättens gränsland. Läs artikeln

Inspektion som styrning

Projektet studerar inspektionens betydelse för styrningen av skolan i tre nationella system. Detta görs med utgångspunkt i den spänning mellan så kallad ’hård’ och ’mjuk’ styrning som skolinspektionen kan sägas ge uttryck för ur ett governanceteoretiskt perspektiv. De tre studerade ländernas skolinspektion varierar när det gäller hur man hanterar spänningen mellan extern och direkt kontrollerande/reglerande styrning och indirekt styrning som baseras på självvärdering. Detta komparativa och bilaterala projekt pågår under 2010-2013 och finansieras av Vetenskapsrådet och av brittiska Economic and Social Research Council (ESRC). Läs artikeln

Kulturarv i konflikter och konfliktlösning

Dzenan Sahovic, fil dr., forskar om återuppbyggnaden av kulturarvet efter väpnade konflikter på Balkan. Studien är en del av Cultural Heritage and Re-construction of Identities after Conflict (CRIC) projektet, en stor Europeisk jämförande studie om kulturarvets betydelse för sorgbearbetning och försoning i post-konflikt miljöer. Det är välbekant att modern krigsföring innefattar även förstörelse av monument, arkitektur, museer, kyrkor och moskéer. Det är också vedertaget att sådant materiellt kulturarv har stor betydelse för människornas upplevelse av historien och den egna identiteten och därför blir den selektiva återuppbyggnaden av kulturarvet en mycket känslig politisk fråga. Läs artikeln

Landstings- och regionpolitikerroller i Sverige och Europa

Vad innebär det att vara politiker på mellannivå, dvs i landsting, provinser, regioner, m.m. i olika Europeiska stater och hur skiljer sig detta åt mellan olika länder? I vad mån är det annorlunda att vara landstings/regionpolitiker än att vara kommunpolitiker? Detta är huvudfrågorna i ett jämförande Europeiskt projekt som genomförs i 15 olika länder. Professor Anders Lidström svarar för den svenska delen av projektet, som bl.a. genomförs i form av en enkätundersökning bland samtliga 1733 landstings/regionfullmäktigeledamöter i Sverige under hösten 2012. Undersökningen stöds finansiellt av Sveriges Kommuner och Landsting. Läs artikeln

Lokalpolitikens legitimitet

Kommuner kan ha olika grad av legitimitet i sina medborgares ögon. I projektet Lokalpolitikens legitimitet. Individuella och kontextuella variationer utvecklas teori om den lokala politiska legitimitetens särskilda karaktär. Parallellt med detta analyseras också hur svenska kommuners legitimitet faktiskt varierar. Detta sker på basis av tidigare undersökningar av medborgarnas egna bedömningar av läget i ca 210 kommuner vilket bygger på totalt ca 200 000 enkätsvar. Utöver detta genomförs också fallstudier i ett mindre urval kommuner. Särskilt undersöks ifall det finns systematiska skillnader mellan olika typer av kommuner. Projektet är finansierat av Vetenskapsrådet och pågår 2009-2011. Läs artikeln

Norrländsk regionstudie 2010

I stadsregionerna (centralkommuner funktionellt sammanlänkade med omgivande kommuner) är medborgarna i allmänhet mer rörliga, t.ex. genom att dagligen pendla till en annan kommun för arbete eller studier. Projektet Svenska stadsregioner. Demokrati, lokalt medborgarskap och politiska institutioner studerar vilka konsekvenser detta har för rollen som medborgare och vilken typ av politiska institutioner som växer fram för att hantera stadsregionala frågor. Studierna genomförs främst i Göteborgsregionen och Umeåregionen och bygger på enkäter med medborgare, fokusgrupper och intervjuer. Forskargruppen består av tre statsvetare, en kulturgeograf och en regionalekonom. Projektet finansieras av Riks... Läs artikeln